– Nu får du väl skärpa till dig! nästan vrålade min förläggare åt mig häromdagen. Nu har vi gett ut fyra böcker i ditt namn och inte någon av dem har blivit en riktig bestseller. Visst har de sålt bra men inte är du i klass med den där Giljotin eller Stieg Larsson. Du måste förstå att detta är ohållbart i längden. Både du och jag har ju ett behov att av tjäna lite pengar för att kunna upprätthålla ett anständigt leverne. Åtminstone jag.
Han lutade sig tillbaks i den stora skinnklädda skrivbordsstolen och puffade till på en väldig cigarr. Jag tittade lite frågande på honom.
– Och hur ska det gå till, utbrast jag. Det är väl inte jag som är ansvarig för marknadsföringen. Det är väl du. Recensionerna har ju legat på topp så jag har nog gjort vad som på mig anbelangar.
Jag måste tillstå att jag kände mig en aning sårad.
– Åja, ta det inte så, svarade förläggaren som för ovanlighetens skull kände av min sinnesstämning. Det är inte så att dina böcker är dåliga men det är som om något fattas.
– Som vadå? undrade jag.
Förläggaren skruvade lite på sig, satte blicken i bordsskivan innan han harklade sig.
– Jag tror att läsarna skulle vilja ha lite modernare stil. Kanske lite mer som alla andra deckarförfattare i Sverige. Kortare meningar så att folk förstår vad du skriver. Brutalare och blodigare mord, nersupna och deprimerade poliser med besvärliga familjerelationer.
Jag kände hur blodtrycket steg. Antagligen var jag högröd i ansiktet.
– Jasså! utropade jag. Men mina böcker bygger på att trivselfaktorn ska vara hög. Snälla mord, sunda poliser och ett trevligt språk. Snart ber du väl mig att skriva sexromaner också.
Förläggaren lutade sig förtroligt fram emot mig.
– Jag är glad att du tog upp det, sa han. Självklart ska en modern bok ha lite sex också. Du har ju ett trevligt par i dina deckare. Erik Gyllenberg och hans hushållerska Frida …
Jag häpnade.
– Erik är en fin pensionerad gentleman och hans hushållerska är inte heller någon ungdom, avbröt jag honom. Du hade väl inte tänkt att dom skulle inleda ett förhållande?
– Varför inte? svarade han. Du måste börja tänka modernt och framför allt måste du börja tänka sälj.
Väl hemma satte jag mig vid skrivmaskinen med en suck.
“Kriminalkommissarie Stadigh vaknade upp av att telefonen skrällde. Hans kände hur gårdagens festande tagit ut sin rätt. Han var rejält bakfull. Han lyfte luren samtidigt som han svalde fem Alvedon.
– Hallå, Stadigh, rosslade han fram.
– Tjenare, Enholm här, hörde han i andra ändan. Vi har ett riktigt brutalt sexmord uppe på Engelbrektsplan. Hur snabbt kan du vara här? Själv måste jag åka hem och titta till barnen en stund. Frugan drog med den lokala pizzabagerskan i förrgår natt. Förresten verkar det vara dom som är mördade. Inte ungarna alltså …
– Kommer om tio minuter. Ska bara käka lite frukost först.
Stadigh hasade ut till köket och öppnade kylskåpsdörren. Perfekt, där fanns en burk Arbogaöl och en decimeter falukorv.”
Jag stannade upp i skrivandet, slog upp länstidningen och letade upp platsannonserna.